När vi pratar om hälsa så dyker det ibland upp frågor kring vad hälsa egentligen är? Vad det innebär att vara frisk?

Vad betyder hälsa?
Att du har goda blodvärden? Att det inte finns någon klinisk bevisad sjukdom? Det skulle betyda att om läkaren inte hittar några fel, att du per definition mår bra. Hälsa är = minus sjukdom. Med de alarmerande sjukskrivningstalen i psykisk ohälsa finns det anledning att se hälsa ur ett vidare perspektiv, där självskattad hälsa har en mer framträdande roll. Skattningsskalor används i hög grad för att skatta psykisk ohälsa men har även använts för att undersöka friskhetsfaktorer för hälsa. Här belyses de positiva effekter som stärker hälsan. Det har visat sig att en person som visar högre värde på en skala för välbefinnande kommer att må bättre, ha ett starkare immunförsvar och därmed ha ett mer fullgott liv. Välbefinnande är en stark friskhetsfaktor.
 
Att definiera hälsa som brist på mätbar sjukdom är i min mening en förlegad syn på hälsa vilket många nog håller med om. Det som har en avgörande faktor på vår livskvalitet är hur vi själva uppfattar vår hälsa. Hur ska då en arbetsgivare kunna se till att ha så hälsosam organisation som möjligt utifrån dessa förutsättningar kring vad hälsa är?
 
 
KASAM i arbetslivet
För många av oss är begreppet KASAM bekant. Det är ett vedertaget begrepp och en väl använd indikator för att skaffa sig en uppfattning om hur väl fungerande och integrerad en individ är. Ju högre värde på KASAM-skalan, desto mer troligt att personen utstår stress bättre och är mer rustad för att klara av andra prövningar i livet och arbetslivet, som stora förändringar, omorganisationer och så vidare.
 
KASAM-begreppet myntades av Aaron Antonovsky, bland annat beskrivet i boken "Hälsans mysterium". Hans huvudsakliga ansats var att undersöka varför vissa personer som genomgått mycket svåra prövningar i livet, klarar sig betydligt bättre än vissa andra. Det han ville undersöka var inte varför vissa klarade sig sämre, för det var i sammanhanget förståeligt, då de till exempel suttit i koncentrationsläger, utan varför vissa av dem som haft samma svåra upplevelser fortsatte ha ett positivt sinnelag och föreföll friskare än övriga med samma erfarenhet. Inom forskningen kallas denna ansats för den salutogena ansatsen, då den fokuserar på de faktorer som främjar hälsa, snarare än de faktorer som skapar sjukdom. Det Antonovsky ville veta var hur det kom sig att de klarade påfrestningar bättre än andra som genomlevt samma sak. Hos gruppen som klarat sig bättre fann han att de hade resurser gemensamt som visade sig viktiga för att klara av påfrestningar. Han kallar dessa generella motståndsresurser.
 
Vi är konstant utsatta för stressorer i livet och Antonovsky kallar det som gör att vi klarar av dessa bättre "GMR", generella motståndsresurser. I korthet delade han upp dessa resurser i tre grupper; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
 
 GMR => * Begriplighet * Hanterbarhet * Meningsfullhet
 
"Den första komponenten syftar på i vilken utsträckning man upplever inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt gripbara, som ordnade, strukturerade och tydliga och inte som kaotiska, oordnade, oväntade eller oförklarliga. Hanterbarhet mäter den subjektiva upplevelsen av att ha eller sakna tillräckliga resurser för att kunna möta olika situationer i livet. Om man har en hög känsla av hanterbarhet, kommer man inte att känna sig som ett offer för omständigheterna eller tycka att livet behandlar en orättvist. Meningsfullhet betecknas som motivationskomponent, som syftar på i vilken utsträckning man känner att livet har en känslomässig innebörd. Man känner att åtminstone en del av de problem och krav som livet ställer en inför är värda att investera energi i, och att de är värda engagemang och hängivelse."
(Arlebrink, 2012, Existentiella frågor inom vård och omsorg, sid 81)
 
För många chefer kan dessa säkert väcka bekanta minnesbilder av scenarion i  medarbetarsamtal och andra situationer som kan uppstå i personalärenden och förändringsprocesser. En svår situation är en medarbetare som upplever hopplöshet.
 
När det gäller KASAM - Känsla av sammanhang så undersökte Antonovsky även hur komponenterna inbördes påverkan såg ut. Det visade sig att komponenten meningsfullhet var och är av central betydelse för den totala känslan av sammanhang. Graden av meningsfullhet är alltså tongivande.(Antonovsky, 2005, Hälsans mysterium, sid 49)
 
En slutsats från detta resonemang blir att en medarbetare som förstår sin situation och upplever den som hanterbar kommer att bli mindre negativt påverkad av stressorer. Om möjligt ännu viktigare är att en person som uppfattar sitt arbete och sin arbetsinsats som meningsfull kommer i betydligt lägre grad riskera att bli sjuk utifrån detta antagandet.
 
Arbetsplatsen och relationen till chef och kollegor är mycket viktig för känsla av samhörighet, sammanhang och att det individuella bidraget är meningsfullt.
 
Hur gör ni för att främja detta? Hur arbetar du som chef och ledare med dessa aspekter? Väcker det några frågor?
 
Varma hälsningar från intresserad Florence

Läs hela inlägget »

När vi pratar om hälsa så dyker det ibland upp frågor kring vad hälsa egentligen är? Vad det innebär att vara frisk?

Vad betyder hälsa?
Att du har goda blodvärden? Att det inte finns någon klinisk bevisad sjukdom? Det skulle betyda att om läkaren inte hittar några fel, att du per definition mår bra. Hälsa är = minus sjukdom. Med de alarmerande sjukskrivningstalen i psykisk ohälsa finns det anledning att se hälsa ur ett vidare perspektiv, där självskattad hälsa har en mer framträdande roll. Skattningsskalor används i hög grad för att skatta psykisk ohälsa men har även använts för att undersöka friskhetsfaktorer för hälsa. Här belyses de positiva effekter som stärker hälsan. Det har visat sig att en person som visar högre värde på en skala för välbefinnande kommer att må bättre, ha ett starkare immunförsvar och därmed ha ett mer fullgott liv. Välbefinnande är en stark friskhetsfaktor.
 
Att definiera hälsa som brist på mätbar sjukdom är i min mening en förlegad syn på hälsa vilket många nog håller med om. Det som har en avgörande faktor på vår livskvalitet är hur vi själva uppfattar vår hälsa. Hur ska då en arbetsgivare kunna se till att ha så hälsosam organisation som möjligt utifrån dessa förutsättningar kring vad hälsa är?
 
 
KASAM i arbetslivet
För många av oss är begreppet KASAM bekant. Det är ett vedertaget begrepp och en väl använd indikator för att skaffa sig en uppfattning om hur väl fungerande och integrerad en individ är. Ju högre värde på KASAM-skalan, desto mer troligt att personen utstår stress bättre och är mer rustad för att klara av andra prövningar i livet och arbetslivet, som stora förändringar, omorganisationer och så vidare.
 
KASAM-begreppet myntades av Aaron Antonovsky, bland annat beskrivet i boken "Hälsans mysterium". Hans huvudsakliga ansats var att undersöka varför vissa personer som genomgått mycket svåra prövningar i livet, klarar sig betydligt bättre än vissa andra. Det han ville undersöka var inte varför vissa klarade sig sämre, för det var i sammanhanget förståeligt, då de till exempel suttit i koncentrationsläger, utan varför vissa av dem som haft samma svåra upplevelser fortsatte ha ett positivt sinnelag och föreföll friskare än övriga med samma erfarenhet. Inom forskningen kallas denna ansats för den salutogena ansatsen, då den fokuserar på de faktorer som främjar hälsa, snarare än de faktorer som skapar sjukdom. Det Antonovsky ville veta var hur det kom sig att de klarade påfrestningar bättre än andra som genomlevt samma sak. Hos gruppen som klarat sig bättre fann han att de hade resurser gemensamt som visade sig viktiga för att klara av påfrestningar. Han kallar dessa generella motståndsresurser.
 
Vi är konstant utsatta för stressorer i livet och Antonovsky kallar det som gör att vi klarar av dessa bättre "GMR", generella motståndsresurser. I korthet delade han upp dessa resurser i tre grupper; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
 
 GMR => * Begriplighet * Hanterbarhet * Meningsfullhet
 
"Den första komponenten syftar på i vilken utsträckning man upplever inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt gripbara, som ordnade, strukturerade och tydliga och inte som kaotiska, oordnade, oväntade eller oförklarliga. Hanterbarhet mäter den subjektiva upplevelsen av att ha eller sakna tillräckliga resurser för att kunna möta olika situationer i livet. Om man har en hög känsla av hanterbarhet, kommer man inte att känna sig som ett offer för omständigheterna eller tycka att livet behandlar en orättvist. Meningsfullhet betecknas som motivationskomponent, som syftar på i vilken utsträckning man känner att livet har en känslomässig innebörd. Man känner att åtminstone en del av de problem och krav som livet ställer en inför är värda att investera energi i, och att de är värda engagemang och hängivelse."
(Arlebrink, 2012, Existentiella frågor inom vård och omsorg, sid 81)
 
För många chefer kan dessa säkert väcka bekanta minnesbilder av scenarion i  medarbetarsamtal och andra situationer som kan uppstå i personalärenden och förändringsprocesser. En svår situation är en medarbetare som upplever hopplöshet.
 
När det gäller KASAM - Känsla av sammanhang så undersökte Antonovsky även hur komponenterna inbördes påverkan såg ut. Det visade sig att komponenten meningsfullhet var och är av central betydelse för den totala känslan av sammanhang. Graden av meningsfullhet är alltså tongivande.(Antonovsky, 2005, Hälsans mysterium, sid 49)
 
En slutsats från detta resonemang blir att en medarbetare som förstår sin situation och upplever den som hanterbar kommer att bli mindre negativt påverkad av stressorer. Om möjligt ännu viktigare är att en person som uppfattar sitt arbete och sin arbetsinsats som meningsfull kommer i betydligt lägre grad riskera att bli sjuk utifrån detta antagandet.
 
Arbetsplatsen och relationen till chef och kollegor är mycket viktig för känsla av samhörighet, sammanhang och att det individuella bidraget är meningsfullt.
 
Hur gör ni för att främja detta? Hur arbetar du som chef och ledare med dessa aspekter? Väcker det några frågor?
 
Varma hälsningar från intresserad Florence

Läs hela inlägget »

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

-

Arkiv

Länkar

-

Etiketter

-